Den illegala handeln med piratkopierade varor har avsevärda ekonomiska konsekvenser genom dess påverkan på forskning och utveckling, arbetsmarknaden och den fria konkurrensen. Handel med piratkopior ingår också som ett led i en alltmer omfattande internationell organiserad brottslighet och utgör ett hot mot människors liv, hälsa och säkerhet.

De ekonomiska konsekvenserna medför bland annat att konkurrensen på marknaden påverkas negativt och att arbetstillfällen och skatteintäkter går förlorade. Bara på den europeiska marknaden beräknas cirka 100 000 arbetstillfällen gå förlorade årligen. Små- och medelstora företag riskerar också att konkurreras ut av piratkopiatörerna. Den klassiska svenska Lovikkavanten och Morakniven är exempel på företag som varit hårt pressade på grund av den ökande handeln med piratkopior. Företaget bakom Lovikkavanten försattes till slut i konkurs, och med det gick också ett stycke svensk kultur och tradition ur tiden.

Piratkopiering hämmar även forskning, utveckling och innovationer. Bland annat minskar investeringsviljan i ny forskning. Dessutom skadar piratkopieringen det utsatta företagets varumärke och goodwill, vilket ofta kostar företagen stora summor för att reparera den skada som kopieringen orsakat.

Barnarbete, extremt dåliga arbetsförhållanden och bristande säkerhets- och kvalitetskontroller är också vanligt förekommande vid tillverkningen av piratkopior. En piratkopiatör kan ena dagen tillverka kläder eller väskor och andra dagen läkemedel eller mobiltelefoner. Vad som tillverkas är det alltså inte så noga med – huvudsaken är att det går att tjäna stora pengar på verksamheten.

En av de mest oroväckande konsekvenserna av piratkopiering är den ökande risken för konsumenternas liv och hälsa. Piratkopierade vardagsprodukter som läkemedel, matvaror, alkohol, cigaretter, hygienprodukter, elartiklar och reservdelar till bilar och flygplan har redan lett till att ett stort antal människor har blivit sjuka, skadats eller fått sätta livet till – och frågan är hur många fler som kommer att drabbas innan detta får ett slut.

338 miljarder EURO

beräknas förfalskningsindustrin omsätta årligen runt om i världen.

Mellan 2–2,6 miljoner arbetstillfällen

beräknas årligen gå förlorade i världen på piratkopiering. Antalet förlorade arbetstillfällen beräknas öka till mellan 4,2 och 5,4 miljoner år 2023.

247 ingripanden

utfördes av Tullverket år 2022.
 

119 miljarder euro

är samtliga värdet på alla 66 miljoner förfalskade varor som importerades in till Europeiska unionen år 2020.

2,5 % av världshandeln

är den andel som handeln med piratkopierade produkter beräknas motsvara.

Källor:

European Commission Taxation and Customs Union
EUIPO
OECD
ICC
Tullverket

Problemet med piratkopiering

Handeln med piratkopior är ingen ny företeelse, utan har länge utgjort ett internationellt problem med stor effekt på världshandeln. Piratkopiering är en jätteindustri som årligen beräknas omsätta över 450 miljarder dollar, och de senaste åren har de europeiska tullmyndigheterna tagit över 1 miljard förfalskade varor i beslag. Tullmyndigheterna i Europa ser också en ökning av förfalskningar inom nästan alla produktsektorer. Det är alltså inte längre bara lyxartiklar som förfalskas.

Kopplingar till organiserad brottslighet

Dagens handel med piratkopior utgör också en del av den internationella organiserade brottsligheten. Det är den höga lönsamheten och de låga riskerna som lockar och de piratkopiatörer som överhuvudtaget ställs inför rätta riskerar i praktiken endast låga straff eller att kopiorna förstörs. Handeln med piratkopior liknar i stora drag narkotikahandeln, och erfarenheter därifrån tyder på att problemet inte helt kan elimineras så länge som det går att tjäna stora summor pengar.

Det finns flera exempel på hur piratkopierade produkter har haft direkta eller indirekta kopplingar till organiserad brottslighet, gängaktiviteter och terroristorganisationer som med hjälp av handeln med piratkopior finansierar den illegala verksamheten och tvättar pengar som inflyter från annan kriminell verksamhet. Efter terrordåden den 11 september 2001 i New York bildade Interpol en speciell ”Action Group” för bekämpningen av pirathandeln och organisationen har identifierat en mängd allvarliga exempel där vinsterna från illegal handel med piratkopior gått till finansieringen av brottssyndikat och terroristorganisationer.

Det är väl inte så farligt

Även om det råder en allmän trend bland svenska konsumenter att göra medvetna val och engagera sig mot orättvisor ifrågasätter vi sällan varifrån och hur piratkopior tillverkas. Kunskapen hos allmänheten om de risker och konsekvenser som handeln med piratkopior medför är därför väldigt låg. Piratkopior kostar mindre. Men frågan är vad du betalar för.

• Visste du att det finns risk att du genom att köpa en piratkopia stödjer barnarbete och arbete under extremt dåliga förhållanden?

• Visste du att allt från mat, dryck och hygienartiklar till mediciner, kläder, leksaker, verktyg och mobiltelefoner kopieras idag?

• Visste du att piratkopior till skillnad från originalprodukter inte genomgår några kvalitetskontroller som garanterar att de är säkra och ofarliga för konsumenterna?

• Visste du att man har hittat giftiga ämnen i piratkopierade hud- och hårvårdsprodukter?

• Visste du att man hittat urin i piratkopierade parfymer?

• Visste du att man hittat piratkopierade p-piller som innehöll vetemjöl?

• Visste du att Världshälsoorganisationen WHO beräknar att cirka tio procent av alla läkemedel på världsmarknaden utgörs av piratkopior?

• Visste du att man har hittat piratkopierade komponenter i helikoptrar som sålts till NATO?

• Visste du att den organiserade brottsligheten idag i allt större grad skiftar sin verksamhet från vapen och droger till handel med piratkopior på grund av dess lönsamhet?

• Visste du att man har hittat kopplingar mellan handeln med piratkopior och finansiering av terroristorganisationer?

Mot bakgrund av detta inser nog de flesta av oss att det sällan är ett klipp att köpa en piratkopia.

Vad du betalar för

Kampanjen ”Vad du betalar för” lanserades den 8 juni 2011 med anledning av Världsdagen mot Piratkopiering. Syftet med kampanjen är att väcka opinion och sprida kunskap om problemen, riskerna och konsekvenserna med piratkopiering.

Piratkopiering ses tyvärr ofta som en ganska harmlös företeelse, men bakom fasaden döljer sig allt från barnarbete och tillverkning under usla förhållanden till kopplingar till den organiserade brottsligheten. Eftersom piratkopior, till skillnad från originalprodukter, tillverkas utan insyn från myndigheter och kontrollorgan är risken stor att produkterna är hälsofarliga eller rent utav livsfarliga.

Tidigare var det mest lyx- och modebetonade produkter som kopierades men idag rör det sig om allt från livsmedel, hudvårdsprodukter, leksaker, mobiltelefoner och läkemedel till reservdelar till bilar eller flygplan. Du kan läsa mer om allt detta och lite till på kampanjsajten ”Vad du betalar för”. Du hittar även ett antal tips och råd om hur du som konsument kan gå tillväga för att undvika att köpa piratkopior.